Sundag

I går avklarades barnkalas. Jag kom på att det är första gången jag gett mig in på projektet på allvar. Det blev riktigt bra trots att födelsedagsbarnet tjurade en vända. Hon fick bjuda kompisar efter hur mycket plats vi har eller rättare sagt efter hur många stolar vi har. Nio stycken var de runt bordet och min farhåga om kvarvarande mammor sträckte sig inte längre än till en av mina väninnor. För det har också vart en grej för att inte ha barnkalas - alla föräldrar. Vart gör man av dem? Hur roar man dem? Och hur står man ut med att de scannar av hela ens hem? Nu slapp jag allt detta för barnen är ju så stora att de inte behöver någon vuxen att hålla i handen.

I dag har det hänt något stort. Ryamattan är äntligen klar! Det blev stora fanfarer och jubel :)

Som tur var fick päronen som lite lämpligt var här med sig det som blev över.

För övrigt är jag rätt tom i min hjärna just nu så jag avvaktar intelligenta utlägg till en annan dag.

See ya!