Livet är fantastiskt!

Min blogg har inte många läsare, i alla fall inte vad statistiken säger. Det intressanta är att någon av de få läsare jag har ägnar sig åt djupa psykologiska analyser av mig utifrån vad jag skriver. Jag trodde i min vildaste fantasi att det var jag som var beteendevetaren och den som därmed borde analysera mest. Men jag är så trött på att analysera. Jag analyserar bara ibland, när jag har lust. Väldigt sällan faktiskt. Och andra människor blir mindre och mindre intressanta att analysera. Jag får mest huvudvärk av det. Bättre att leva livet istället. 

Och det gör jag, så gott jag kan efter min förmåga. Trots att en del saker är snurriga nu och en del helt fantastiskt underbara. En mix av allt, precis som livet är. Och allt som inte ordnar sig nu, ordnar sig sen. Mitt tålamod prövas och det är precis som det ska vara just nu. Och precis som jag lärt mig så skickar det undermedvetna upp skit när man mår som bäst och jag tänker: "varför just nu?". Men jag tar det som det kommer och det blir bra. Jag flyr inte. Jag andas, tar nya tag och ja - visst är livet fantastiskt!