Våga

Jag tycker den här bloggen känns lite lätt nedläggningshotad. Vi får se vad som händer. Det är ungefär som det mesta - att vi får se vad som händer.

Jag har en del att fundera på och jag har en del beslut att fatta, vissa av dem redan fattade. Så länge passar jag på att jobba, mycket. Och fylla mina dagar med en massa annat som behöver göras. För jag kan inte bara låta bli att göra saker bara för att jag har eller för att jag ska jobba. Livet innehåller liksom så mycket mer och det stannar inte för att jag jobbar.Och eftersom jag tycker om och förtjänar att ha det fint runt mig, det jag tycker är fint, så grejar jag, låter kreativiteten flöda. Och min kreativitet innefattar allt som skapar.

I lördags var det auktion efter Westas-Janne. Det var med blandade känslor jag var där. Tänk att varje liten sak på auktionen hade han tänkt något med och nu hamnar förmodligen många av sakerna på ställen han inte alls hade velat. Han är en av mina förebilder och jag ångrar så att jag inte tog de chanser jag hade att umgås mer med honom men det var som med allt annat meningen. Han hade så många drömmar och idéer men tänk alla drömmar och idéer han även levde ut. Han levde hela sitt liv på att köpa och sälja saker, en sällsam själ som gick sin väg. Med en kandidatexamen i konstvetenskap som hans pappa inte kunde förstå varför han skaffade sig. Några tyckte han var konstig. Och det är så med människor som vågar gå sin väg, sticka ut, gå utanför ramen. Så nu är frågan: Hur mycket vågar jag sticka ut? Vågar jag leva min dröm? Och hur är det med dig? Vågar du?