lördag 5 februari 2011

Utmaning!

Jaha ja. Sitter här och är så trött så jag skulle ha kunnat sovit för länge sedan. En dag på Aqua Nova gör sitt. Nu har jag i ett svagt ögonblick lovat barnen att se på Melodifestivalen men den tänker inte jag se på så jag sitter här och försöker knåpa ihop en auktion på Tradera bla.

Jag kom på att jag aldrig skrev vad min "Shut the fuck up-ankring" ska användas i för sammanhang men det är när mitt tugg kommer igång i huvudet och det kan vara om lite allt möjligt.

Den nya hallförvaringen. Det blev så mycket bättre men nu undrar jag om jag ska ha skyltar på korgarna eller inte?

Nu till utmaningen: Jag har läst i flera bloggar (kommer inte längre ihåg vilka) där bloggerskorna utmanat med att lägga ut bilder på sina bloggplatser. Här är mina. Överst den vanligaste som är vid mitt gamla skrivbord som står i det kombinerade vardagsrummet/sovrummet/kontoret. Underst till vänster är i soffan vid soffbordet i samma rum som ovan. Längst ner till höger är i köket och den minst använda platsen till bloggande.

Här är jag i full action med min Dremel som är av ett annat märke :) Nagelfilning på hög nivå.

Jag har funderat på det där med ansvar inte minst efter en blogg jag läste i morse. Det rörde sig bara om en trivial sak i det inlägget men ändå. På något vis verkar det mycket lättare som man att slippa ifrån ansvar. Vad detta beror på kan man ju fundera på. Det kan ju bero på oss kvinnor på något sätt också, att vi inte tillåter dem ta ansvar. Men ändå kan jag se en massa exempel där de inte vill ta ansvar, hellre stoppar huvudet i sanden som en struts. Där passar min far in väldigt bra. Jag har sett honom stoppa huvudet i sanden många gånger under min uppväxt där jag snarare hade jublat om han kunnat slå näven i bordet, sätta ner foten och säga att nu får det f-n i mig vara nog. Var finns dessa män? Har någon av er sett dem? De verkar vara en fridlyst skara, kanske de är kvar på mars?
Hur som helst är tyvärr inte vi kvinnor kvar på venus utan måste ta vårt ansvar för våra barn, våra liv osv oavsett vad som händer för vi har ingen som kommer och fångar upp om vi inte gör det. Vi släpar oss upp på morgnarna med våra barn när de ska till skolan fast vi knappt kan öppna våra ögon för vi är så trötta. Vi släpar oss i väg på diverse aktiviteter med våra barn fast å vi är så sjuka att vi inte knappt kan stå på benen (männen hade vart döda vid det laget, typ). Vi vänder ut och in på oss för att få ihop allt. Vad gör männen? Jag bara undrar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar