Det har vart en påskhelg i sjukdomens tecken. En helg i prövotidens tecken. En helg i reflektionens tecken. En helg i stillhetens tecken. En helg av stillsam utrensning. Det är ju så ofta när jag gör något att det är allt eller inget så varför inte vara rejält sjuk när jag ändå håller på?! Ger jag mig in i något så gör jag det oftast till 110% och jag får ta 110% smällar av det ibland. Men spelet är ju sådant och vad vinner jag om jag inte satsar?
Jag har fortsatt med min evighetsrensning. Nu görs det plats för en till här hemma. Jag öppnar upp. Ger efter. Tills det rätta tillfället kommer. För det kommer att komma. Jag vet det. Precis som jag vet att det blir ett annat jobb. Som jag vet att det kommer att bli en hektisk tid runt operationen. Att allt kommer att ske ungefär samtidigt. Bara jag rensar, klipper band och öppnar upp. Ungefär som hokus pokus filliokus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar