Min dräng hade oxå en dräng...

I söndags begrundade jag en del insikter nere vid en av mina favoritplatser, Präst-Olles.

Det är så vackert där alla tider på året. En liten oas nära mitt hem. Snart går det nog att bada där oxå.

På måndagen bar det lite oväntat iväg till Dalvik på röjning av gammal betesmark.

Och därifrån lite akut inbjudan till guidad tur i Holberget. Väldigt intressant och spännande men usch så mycket mygg vi brottades med!

Utsikt från min gudmors gamla vall.

Gudmors gamla stuga. Kommer just nu inte på namnet på vallen men det finns Opsa inristat på huset.

Gammal visp från Nisesvallen.

Utavallen.

Pervallen som hört till Pergården. Numer äger pappas kusin denna och han har tidigare bott i Ingelsgården.

Efter en natt hos föräldrarna bar det av till Ingelsvallen för städning av fjöset. Resten av tisdagen ägnades åt att vara i solen och tillverka saker av björnmossa. En obligatorisk vandring runt vallarna genomfördes också.

Orkidéer finns det gott om i paradiset Gransjöberget.

Mossmatta som man gjorde förr. Man flätar en lång fläta av björnmossa som är lång och virar ihop allt och trär sedan långa pinnar igenom flätan så den hålls ihop. En mycket hållbar matta.

Små kvastar att sopa i spisen med. Också gjorda av björnmossa.

På onsdagen genomfördes projekt hitta stigen till Gransjön. Enligt pappa gick det inte längre att ta sig över Hålgranån eller Hölgranu som han säger på mål som är en liten bäck med gungfly runt. Det gick visst det och nu är stigen någorlunda snitslad för framtiden. En båt och en brygga där skulle inte vara helt fel så det går att tvätta av sig lite i fall man vill vara kvar i stugan länge.

Nere vid Gransjön nedanför berget.

Den lilla stugan som syns är gamla stugan i våran vall sedd från sjön.

Ingelsvallen i sommarskrud. Det är så otroligt mysigt att vara i skogen själv när det är alldeles tyst och stilla och inget som stör. Och så jag sover! Som en klubbad säl. Det måste vara luften som är annorlunda.

Klart det skulle vara kul att få dela allt med någon men den tiden kommer när den kommer. På senaste tiden har fler än jag vart inne på spåret att skaffa lite lagom med djur för husbehov. Kanske en dag det kommer att vara en fäbodkulla med djur i Ingelsvallen igen. Vem vet?

På väg hem blev det ett stopp hos El G med middag. Jag lämnade tillbaka några skivor med baltisk zigenarmusik som jag lånat.

Jonas ville inte riktigt vara med på bild.

Barabass the evil.