Tja nog bränns det allt. Men det ska kännas att leva var det någon som sa.
Det finns en person som har kommit att bli väldigt speciell och betydelsefull för mig. Jag har nu vaknat upp och sett att jag förmodligen pga rädsla gjort en rad irrationella handlingar som totalt verkar ha sumpat mina chanser att få lära känna denna person närmare. Jag vet inte om jag tycker det var bra eller dåligt att jag fick ett bryskt uppvaknande, kanske hade det vart bättre att vara ovetandes. Men nu vet jag och det enda jag kan är att visa vem jag verkligen är. Blir det något så är det så, blir det inte så är det också så. Det sägs att tiden ska läka alla sår, jag hoppas det är så. Det sägs också att kärleken övervinner allt och tja, den som lever får se.
Jag trodde dels inte att personen i fråga var intresserad och jag trodde heller inte att jag skulle ha någon chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar