I dag svängde jag äntligen av på den där vägen där det står: "Per Gynts grotta". Och efter cirka en kilometer var grottan där.
På stigen dit syns vägen i bakgrunden som jag åker till jobbet.
Grottmynning och trollskog. Tror ni jag hamnat i himmelriket? Det kommer att bli en färd till hit utrustad med oömma kläder och en bra ficklampa. Jag har räknat ut att jag precis kommer att kunna komma in igenom öppningen :) Äventyr!!!
Ja och så är det något med mig och stigar. Jag bara älskar dem, dessto mindre dessto bättre. Kanske tycker jag så mycket om dem för att de minner om en svunnen tid? Och på tal om svunnen tid. Jag har vart på den här platsen förut, för länge, länge sen. Jag fick en förminnelse av det. Man får tro vad man vill om sådant men jag tror.
Appropå det så var jag på afrodans i dag och det är nåt speciellt med det. Som att känna urkraften i kroppen. Och det är sån glädje, det är svårt att inte le. Och när killen från Senegal började sjunga reste sig håret på mina armar - jag har varit där oxå gissar jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar