Aerosmiths låt Amazing passar rätt bra på mitt gamla liv må jag säga:
I kept the right ones out
And let the wrong ones in
Had an angel of mercy to see me through all my sins
There were times in my life
When I was goin' insane
Tryin' to walk through
The pain
When I lost my grip
And I hit the floor
Yeah, I thought I could leave but couldn't get out the door
I was so sick and tired
Of a livin' a lie
I was wishin' that I
Would die
It's Amazing
With the blink of an eye you finally see the light
It's Amazing
When the moment arrives that you know you'll be alright
It's Amazing
And I'm sayin' a prayer for the desperate hearts tonight
That one last shot's a Permanent Vacation
And how high can you fly with broken wings?
Life's a journey not a destination
And I just can't tell just what tomorrow brings
You have to learn to crawl
Before you learn to walk
But I just couldn't liten to all that righteous talk
I was out on the street,
Just a tryin' to survive
Ja nog fick jag lära mig krypa innan jag kunde gå. Att lära sig den hårda vägen är kanske det som tar bäst men även gör en människa synisk och rädd. Som gör att det är svårt att vet om det är rätt personer som kommer in i livet. Hur vet man att man ändrat våglängd? Men livet är en resa, inte en destination, så blir det fel, gör om gör rätt. För numer kommer jag ut ur dörren, det är ett som är säkert. Jag har hela tiden ljuset med mig så egentligen borde det inte vara så svårt att chansa men ändå hindrar något mig. Kanske har inte min vingar läkt riktigt så jag kan flyga än utan jag kommer att falla fritt en stund innan jag tar mark. Märkligt hur mycket en text kan väcka.
Nu ska jag sväva vidare på mitt rosa dansmoln en stund innan jag ska sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar