I går orkade jag bara inte packa upp datorn efter kursen. Jag skulle "bara" läsa lite i en kriminalroman och somnade på soffan i 2 timmar! Helt otroligt för att vara jag. Det var ändå inga problem att sova på kvällen. Jag var på ett fantastiskt bra möte och jag tänkte på vägen hem vilket fantastiskt liv jag får ta del av. Det är otroligt att tänka att min högsta önskan för ungefär 1 år sedan vara att ligga på älvens botten och nu bara njuter jag av livet och lever det på dess egna villkor. Visst, ibland har jag mina små svackor men nu har jag de verktyg jag saknat tidigare. Jag är så tacksam för programmet och för min sponsor som har en förmåga att vägleda mig på att utmärkt sätt. Jag vet att ingen av oss styr den här föreställningen och att bara jag är öppen och inser att det inte är jag som styr längre så visas vägen framför mig. Allt ramlar på plats. Att jag sedan är ärlig och tydlig mot både mig själv och mina medmänniskor förenklar det hela betydligt.
Fröken har fått vårkänslor och tagit fram sina jobbarskor från i somras. Så himla sköna Merrellskor!!!
Så här såg jag ut i går morse. Observera att jag har ett par Björn Borg-trosor! Kunde jag aldrig tro... Kanske nån som tycker jag ser sur ut, snarare fokuserad skulle jag säga.
På fredag är kursen slut och det ska bli spännande att se om förkylningen ger sig helt och hållet efter det. Det tråkiga är bara allt tok och roligt vi ändå har.
Min träning har inte gått bra alls eftersom jag är förkyld IGEN. Men det positiva är att jag trots det verkar ha vänt kurvan neråt så nu verkar jag minska igen! Lite har det nog dock att göra med att matlusten sviktar nu igen. Inte helt bra men det ordnar sig. Jag tror kroppen får det den behöver hur som helst.
För övrigt svalar vårkänslorna trots allt och jag är så glad och lycklig och kroppen bubblar av energi. Jag är så hungrig på livet!
Jag blir bara gladare och gladare när jag läser dina inlägg! Du har utfört ett fantastiskt jobb med dig själv, tänk att bli så fylld av energi. Perfekt inför de moderna krav vi ställs inför och våren förstås :-)
SvaraRaderaTack gumman! Vilken skillnad mot min förra blogg som bara osade ångest.
SvaraRadera