Och det där med att blogga från mobilen har helt enkelt bara inte blivit av. Men jag har ju i alla fall fixat så att det går...
Sedan sist har jag avslutat sista gången på min andra NLP-practitioner och jag har lärt mig så mycket mer om mig själv och andra och jag känner verkligen hur jag är på rätt spår i livet. Och ingen kan ta det ifrån mig! Ibland skymtar några eget skapade orosmoln men de har jag lärt mig att hantera. Det som är minst lätt att hantera för mig just för tillfället är att andra inte har samma karta av tid och prioritering som mig. Men jag kör mitt race jag och jag har nog aldrig haft så mycket energi och lust att skapa som nu. Lite av det ligger dels i målen jag har skapat som stakat ut en väg åt mig och att jag har börjat träna. Och så har jag fattat det där med att välja mer. Jag väljer om jag vill vara trött eller pigg om jag orkar eller inte. Ett ordspråk som satt sig är: "Så när är NU det bästa tillfället att börja med detta?" Nu är ju ett givet svar på det...
Så NU tänker jag upplysa alla som tjatar att jag är inte sambo och när det kommer att ske har jag ingen aning om. Det ligger helt utom min kontroll, kanske händer det plötsligt. Jag har vettigare saker att lägga min energi på än att fundera på det.
Jag var upp till mina föräldrar och stugan i veckan. Jag hade tänk fråga min mor en massa saker om min och hennes barndom men plötsligt kändes det inte alls aktuellt längre. Plötsligt var det inte heller lika aktuellt att sova i stugan. Så kan det gå, perspektivändring kanske. Däremot hade jag väldigt trevligt med mina föräldrar och det har blivit en väldig fart på pappa, det är kul att se honom kreativ. Det gillas väldigt mycket, gamla pappa är tillbaka! Och mamma har nog aldrig vart så trevlig att umgås med! Ovan en bild på den nyfixade spisen i gamla stugan.
Lite vacker natur i Gransjöberget, paradiset i min värld.
Mina gamla trähästar har fått en ny plats på en sagostig i Äppelbo. Det är kul att något jag blivit i princip idiotförklarad för nu kommer barnen i byn till gagn. En liten upprättelse kanske? Mina trähästar var den bästa lösningen för en djurtokig men dock superallergisk flicka.
"Mitt" hus innan det blev grönt under en picknick på Älvudden.
Jaha, så är svärmorstungan på g att blomma. (Numer är denna avklippt och en ny dubbelt så lång på g att slå ut)
En sådan här herre pratade jag med i går och hans husse tipsade om att det finns en till salu i Insjön. Blev jag nå sjuk på den då? Enligt hussen helt allergivänlig oxå... Det är en Basenji - hunden som inte kan skälla. Den tillhör urhundarna och på den tiden jag skaffade Shiba stod det mellan en sådan här och shiban. De påminner en hel del om varandra. Jag saknar verkligen att ha hund men just nu är det inte möjligt men en dag i framtiden kommer det att bli en eler två, helst någon av dessa stolta, kattliknande, coola hundar i lagom storlek :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar