En helt vanlig dag?!

Jaha ja då var räkningarna betalda igen, lite för sent men ändå. Jag fattar inte hur det kan bli så mycket hela tiden men men. Så är det. Väldigt kul när jag inte hade någon riktig lön heller men allt löser sig alltid. I går var jag på Arbetsförmedlingen. På en timme lyckades de få in EN person. Sammanlagt tog det mig över 1,5 timme att vänta och komma in för att konstatera att ingen av oss egentligen visste vad jag gjorde där... Nåja, jag visade mig i alla fall så det blev ett litet streck i protokollet. Men jag är så j-la less på det här nu så jag har börjat titta på jobb i Norge igen. Det skulle vara underbart att jobba varannan vecka och vara "ledig" (jobba hemma) varannan vecka. Skulle passa mig alldeles utmärkt bara jag vet VAR och NÄR jag ska jobba. Så som "normala" människor har det.

Appropå normala människor, jag lär aldrig kunna sälla mig till den skaran känner jag. Läste om en (ellere en?, har inte alla det snart???) kvinna med Aspberger och ADHD och hur hon hade svårt att skaffa kompisar för att hon inte förstod vad det gick ut på. Ibland känner jag mig lite så också, bortkommen liksom. Fast ändå inte. När jag väl vill är jag ett socialt fenomen om än något udda. Och min energinivå har förmodligen alltid vart hög av olika orsaker. Förut drevs jag mest av ångest och rädslor medan jag nu styrs mest av glädje, kreativitet och lusten att leva. Och få mer ordning på livet (om det nu går???).

Jag hade tänkt fira mors dag med att varken diska eller laga mat på hela dagen men så blev det inte. Dock blev det så i går MEN gissa vad som hände med disken??? Jo, den fick jag diska i dag. En relativt liten men ändå... Nåja, jag ska inte klaga. Jag kan ju diska...

Sonen behövde skor, egentligen har han behövt det i flera veckor men tydligen så gäller inte överrenskommelser så jag fick rycka in som vanligt. Tur det finns mammor här i världen!

Dagen i dag ska ägnas åt målning, målning, lite mer målning, tvätt, tvätt och lite mer tvätt samt smygstartsladdning till Rockstad i helgen.